Trodde nog aldrig att jag skulle uppleva ett liv med en boxer och en blandras som ett lugnt liv, men allt är ju relativt. Nu när virvelvinden Stina flugit in i våra liv så känns det som en ny epok av hundliv börjat. Plötsligt ser man allt man äger bäras omkring i munnen på en mycket trevlig, glad och energisk liten malle. Liten är förresten en lögn...hon är en stor malletik som är i samma höjd som Paso. Vill då påminna om att det är golden och irländsk varghund i Paso...alltså ingen liten hund. Stina älskar redan Johan över allt annat. Hon måste gå dit han går och hon måste pussa ihjäl honom. Hon måste ganska mycket pussa ihjäl alla hon möter, men hon är ju inte alls hoppig och klumpig som Kingston. Hon är mer fjäskig och smörig, medan Kingston ju mer vill hälsa på alla för sin egen skull... Just nu springer hon förbi med Johans tofflor i munnen, mycket lustigt. Igår fredags hann hon dessutom stjäla en muffins från en bricka som stod i bra hundhöjd. Vi stod lite förvånade bredvid. Kingston skulle aldrig sno något(i alla fall inte om han anade att han skulle bli upptäckt) och Paso skulle inte ta något även om han hade chansen. Vi kommer lära oss massa nytt!
Vi har gått massa promenader med vår lilla flock nu och igår fick Kingston och Stina hälsa lite lösa i skogen. Kingston sprang för sitt liv, medan Stina joggade bakom honom och det såg mycket lustigt ut. Kingston, som trodde att han var snabb, såg helt förvånad ut. Sedan boxades de lite och Kingston såg åter igen förvånad ut när han märkte att hon också var stark. Sedan turades de om lite med att jaga varandra. När hon senare fick hälsa på Paso så tog hon det lite lugnare. Paso stod ut en liten stund, men när hon försökte hålla honom i örat så räckte det. Han skällde till, och även om jag inte snackar hundspråk så gissar jag att det inte var några fina ord. Stina fattade med en gång att här var en sur gammal gubbe som inte ville leka, och höll sig för sig själv istället. Bra möten med andra ord. Enda orosmomenten är att hon reste ragg när Sumo(kom) och att hon helt låste på honom. Hon är uppväxt med katt så det ska väl ordna sig. Sumo suckade bara och stack in till grannen istället.
Vi har haft lite besök i helgen också och alla har blivit förtjusta i Stina. Hon har gosat med alla, men utan att överdriva. Mamma,som är lite rädd för en sådan typ av hund, blev lugn och glad när hon såg ur trevlig Stina var. Putte och Sofia gav henne en rosa gris som present och Stina blev helt lycklig! Hon känns trygg och stabil, men med en massa energi. Perfekt alltså!!! Hon är dessutom rejält tränad i lydnad innan och hon går helt fantastiskt "fot" med Johan(och mig naturligtvis...).Vi använder lite blandat med norska och svenska ord för hon är ju uppväxt med norska kommandon. Vi har fått en liten lista av hennes "uppfödare" i Norge som är polis och hundförare. Men mest gosar vi bara med henne!!! Spännande fortsättning följer...
/Linda och flocken!!!
